HÚJDANÍM
Sadıq NurımbetovQay iste de xalqım menen birgemen,Qumar etip shuǵıllandım jır menen,Ishki aqıl bostanımnan gúllegen,Neshe álwan soqpaq tartqan, hújdanım.
Qosıq jazsam kúshime kúsh pitkendey,Aldımnan zor altın árman kútkendey,Júregimniń perde tarın shertkendey,Kewil qusın pálpelletken, hújdanım.
Mardan izlep yosh teńizge súńgidim,Óziń boldıń ómirimdegi sır gúlim,Talay oyǵa shúmip, talay shulǵıdım,Sóz arnamdı tolqınlatqan, hújdanım.
Qádem qoydım qálem sózim muqalmay,Sen ózińseń miynetime gúwamday,Oyımdaǵın aqtararman dúkánday,Xalqım ushın ayanbastan, hújdanım.
Ele talay sózler dizbekletermen,Ele talay sınaw kózden ótermen,Ele talay elge xızmet etermen,Eleberin sharshamastan, hújdanım.
Shayırdıń hesh waqta kelmes tınǵısı,Tınbas tiykarında bolsa til kúshi,Men de úlkemniń shadlı Jdırshısı,Xalqım ushın ayanbaspan, hújdanım!
— XX ásir qaraqalpaq poeziyası antologiyası